Ibland klagar jag alldeles för mycket på mitt liv. Egentligen borde jag inse hur jävla bra jag har det. För jag har haft en otrolig tur i mitt liv, saker hade kunnat se så annorlunda ut. Och det har jag mamma Carola att tacka för. Mormor också för den delen för jag har haft två mammor istället för en mamma och en pappa. Jag har haft en otroligt bra uppväxt om man bortser från skolgången och mobbningen. Men mina hemförhållanden har det inte varit några fel på. Och jag är tacksam att mamma har gjort dom valen hon har gjort för mig. När jag var mindre insåg jag inte riktigt vad hon gjorde för mig, vad hon besparade mig. Nu när jag är äldre och varit med om hur besviken man blir, så är jag glad att jag inte behövde gå igenom det. Ändå var det skönt att kunna bestämma själv hur man ville hantera det.
Det jag egentligen vill komma fram till och säga är att det finns andra i den här världen som har det så mycket svårare. Och familjen Östlund alla tankar till er! Kan aldrig ställa mig in i hur det är att förlora en dotter, en syster och en nära vän. Den tiden jag fick lära känna Eleonora var fin, dock många många år sedan jag såg henne sist... Har pratat med henne mycket via msn, hon skickade en massa roliga klipp jämnt och jag minns henne som rolig och glad.
Tänk att det finns så många som har det så mycket värre,
så vad har jag att klaga på?
Absolut ingenting när jag tänker mig in i deras situation.
Puss & Kram
Sov gott
Imorgon blir det städning av lägenheten!
4 år sedan
0 kommentarer:
Skicka en kommentar